Rolf & Ulrik

Schwerin – slott, svenskkoppling och strosande

Schwerin är en bra stad att strosa runt i. Slottet är hela tiden i blickfånget i stadsbilden, med tinnar, torn och gyllene kupoler. Runtom finns konstmuseum, teater och gamla stan med butiker och restauranger. Dessutom är vi i det som tyskar ibland kallar ”Südschweden”, alltså ”Sydsverige” i Nordtyskland, med många historiska band och kontakter med Sverige.

Vi fick dessutom båda chansen att uppträda som nyblivna slottsherrar och storhertigar av Mecklenburg.

Mer om storhertigar och slott senare. Vi börjar med tågresan Nürnberg-Schwerin.

Omväxlande tågresa

Det var den längsta tågresan för oss i Tyskland, drygt sju timmar sammanlagt. När man tittar ut genom tågfönstret får man se hur landskapet växlar med berg och dalar, små byar och slott på höjderna.

Vi kommer upp till Hamburg igen och passerar på de stora broarna över floden Elbe, samma flod som vi såg när vi var i Dresden.

Tågen håller oftast tidtabell

Vi har fått frågan om tågen håller tiden i Tyskland. Jodå, vi har högst upplevt ett par minuters försening hittills. Men tåget i Nürnberg kommer in 10 minuter för sent, orsaken ska ha varit el-problem. Sen utökas förseningen till 20 minuter, och i högtalarutrop anges långsamgående godståg före oss på spåret som orsak. Andra resenärer beklagar att de missar anslutningar och jobbmöten. I nyhetsrapporteringen dessa dagar framgår att 79% av ICE-tågen kom i tid 2017, dvs hade högst 5 minuters försening. Förra året ökade förseningarna, och det blev en stor sak här. 75% av ICE-tågen kom då i tid, 25% var mer än 5 minuter försenade.

Men vi har tur, det anslutande ICE-tåget i Lüneburg väntar in oss. Eftersom vi är hungriga kastar vi oss direkt till den tomma restaurangvagnen. Det smakar bra med den enkla focaccia som snabbt kommer på bordet.

Schwerin en småstad med 95 000 invånare 

I Schwerin bor vi centralt i en lägenhet inrymd i ett gammalt militärlasarett, en bra utgångspunkt för promenader i staden.

Schwerin med 95 000 invånare är en förhållandevis liten stad jämfört med de storstäder vi besökt tidigare. Staden är huvudstad i delstaten Mecklenburg-Vorpommern, en av Tysklands minsta och fattigaste regioner. Det var en del av Östtyskland eller DDR, och det är förbundskansler Angela Merkels hemmaregion. I Schwerin finns nu delstatsparlament och delstatsregering.

Smala gränder – slapp bomber

Schwerin blev inte bombat under andra världskriget och slapp den förstörelse som många andra tyska städer utsattes för. De senaste 30 åren efter kommunismens fall har centrum och de flesta gamla byggnader rustats upp. Korsvirkeshus och gränder finns kvar.

Slottet furstligt skrytbygge

Det stora slottet dominerar stadsbilden och är ett givet besöksmål.  Det ligger omgivet av vatten på en ö i Schweriner See.  Det är byggt på 1800-talet, och slottet motsvarar de föreställningar man har som barn hur slott ska se ut, eller hur Disneys tecknade serier brukar visa slott. Samtidigt är slottet en tydlig symbol för att det länge var furstefamiljen och de adliga storgodsägarna som dominerade i det lantliga Mecklenburg.

Tyskland var fram till första världskrigets slut uppdelat i små furstendömen under den tyske kejsaren i Berlin. Mecklenburg tillhörde de äldsta furstesläktena och på 1800-talet slog storhertigarna av Mecklenburg på stort och lät renovera och bygga ut slottet till ett riktigt skrytbygge.  Dåtidens främste arkitekt F.A. Stüler, som också ritade Nationalmuseum i Stockholm, slutförde ombyggnaden här i Schwerin och ansvarade bl.a. för utformningen av tronsalen.

När man ser 1800-talets alla stilblandningar är det lätt att tycka att det är för mycket av allt. Stockholms slott och den gustavianska stilen får något sparsmakat och elegant över sig. Men det var till de tyska furstehoven svenska kungligheter och adel reste på besök på 1800-talet, och det är intressant att här i Schwerin förstå vilka förebilder det var som hämtades hem till Sverige.

Tre kronors skapare kom härifrån

Andra delar av Mecklenburg-Vorpommern har ännu starkare historiska band till Sverige. Men här i Schwerin finns minnena av Albrekt av Mecklenburg på 1300-talet. Han var både storhertig här och kung i Sverige, och hans pampiga porträtt målat på 1800-talet finns förstås i slottet i Schwerin.

Albrekt var kung under en snårig tid i Sverige, och hans bestående insats är väl att han införde Tre kronor som symbol för kungariket Sverige.  På tavlan i slottet ser vi de tre kronorna som en del av Albrekts vapensköld.

På väg att bli världsarv

Runt slottet finns trädgård och fina promenadvägar utmed sjön. Det finns möjlighet för båtutflykter på det som är en av Tysklands största insjöar, eller man kan ge sig ut på cykelturer i de gröna omgivningarna. Mittemot slottet ligger teaterhus och konstmuseum, också de byggda på 1800-talet. Helheten med slottet och omgivningarna är något som Schwerin nu försöker att få upp på FN:s och UNESCO:s världsarvslista.

Konst som skapade provinsens självbild

På det statliga konstmuséet i Schwerin finns massor med verk av flamländska och holländska målare, det visar var furstehusen på 1600- och 1700-talen köpte sina samlingar.

Intressant är en specialutställning med Carl Malchin, en konstnär som verkade under slutet av 1800-talet. Hans landskapsbilder från kust och åkrar, stadsvyer och lantbruksskildringar ”skapade bilden av Mecklenburg” enligt utställningen. Bilden på potatisupptagning här är ett exempel.

Konsthögskolestudenter har gjort en spännande digital version av konstnärens verk. Över väggarna börjar människor och djur på tavlorna att röra på sig. Ett grepp som verkar vara populärt att använda på många äldre konstnärers målningar.

Fisk på matsedeln

Schwerin ligger i norra Tyskland nära Östersjökusten. På torget finns ett stånd som säljer friterad fisk i bröd, som man får äta på stående fot.

Efter korv, schnitzlar och sauerbraten provar vi gärna något med fisk. På ”Lukas Fisch und mehr” hittar vi det vi söker. Pilgrimsmusslor heter på tyska Jakobsmuscheln, Jakobsmusslor, eftersom pilgrimerna till Jakobs grav i Spanien skulle föra med sig ett musselskal som tecken på att de genomfört vandringen. Vi behöver inte ge oss ut på så lång vandring, utan vi får musslorna med friterad zucchini som förrätt. Sen torsk under kryddtäcke med savoykål och potatis och pumpagratäng. Friskt vin från Rheinhessen därtill.

Vi är nöjda med vårt matval, och vi vandrar tillbaka till boendet genom Schwerins gränder.

 

Rolf och Ulrik

Nürnberg – modelljärnväg, kejsarborg och mycket mer…

Nürnberg är en fin stad att besöka, och turister och skolklasser flockas i gränderna i gamla stan och sitter på kaféerna utmed floden Pegnitz mitt i stan.

Nürnberg som industristad och järnvägsknut var hårt bombat under andra världskriget, och mycket har byggts upp i gammal, historisk stil och annat i efterkrigsstil av olika kvalitéer. Men som helhet har man lyckats bevara den medeltida ursprungskänslan i gamla stan upp mot kejsarborgen.

Vita dukar, porslin och samtal

Men vi börjar dagen med tågresan från Leipzig till Nürnberg. Vi är bokade i 1 klass och personalen där erbjuder tidningar att läsa.

Frukost i restaurangvagnen betyder vita dukar, riktigt porslin och servering vid borden.

Visst inbjuder restaurangvagnar med sittplats för fyra vid bordet till samtal och kontakt med andra resenärer. Bistrovagnar där man sitter på rad och tittar ut genom fönstret fungerar inte riktigt likadant.

Vi träffar Frank född 1936 i Berlin. Han berättar hur han som barn minns bombräder och skyddsrum, pappan dog i slaget vid Stalingrad och mamman fick ta hand om fyra barn ensam. Som västberlinare hade han känslan att vara instängd, med förnedrande kontroller och tvångsväxling när han skulle resa genom DDR till väst. Nu är Frank 86 år på väg till dottern i Österrike! En tågresa kan leda till intressanta samtal.

Tåg, tåg och interrail

Vi stiger av i Nürnberg. Det blir mycket tåg på en Interrail-resa och här blir det ännu mer. I Nürnberg finns det stora tyska järnvägsbolaget Deutsche Bahns Museum, med tåg från alla epoker. Här finns Tysklands äldsta bevarade personvagn från 1835.

Tågluffande med Interrail har en egen avdelning med en affisch från 1970-talet och vad som kallas en typisk Interrail-ryggsäck.

Enorm modelljärnväg

Mest bekant på transportmuséet är den stora modelljärnvägen. Leksaks- och modelljärnvägsfirman Fleischmann har haft sitt säte här i Nürnberg och firman har sponsrat det hela.

Rolf hade Fleischmann som modelljärnväg som pojke, och han är extra entusiastisk över det han får se här. Kolla videon, och se mer av modellbanan.

Kejsarborg och svenskt försvarstorn

Nürnberg övervakas av kejsarborgen. Från tidig medeltid och framåt hölls här riksmöten med kejsaren och alla tyska furstar. Uppifrån borgen har man en fin överblick över staden.

Två svenskar på Schwedenhof

Vi kommer in på det som kallas Schwedenhof/Sverige-borggården och det finns också ett Schwedenbastei/Sverige-torn. Förklaringen till namnet hänger ihop med att under 30-åriga kriget ryckte Gustav II Adolf och svenska trupper fram mot staden. I Nürnberg var de flesta protestanter, men borgen hölls av kejsartrogna trupper. Utanför staden besegrade de kejsartrogna Gustav Adolf som drog sig tillbaka. Sverige-namnet har nog med detta att göra, säger personalen. Hursomhelst, nu var vi två svenskar som intog Schwedenhof.

Germanistiskt nationalmuseum

Vi tittar in på det stora nationalmuséet, Germanistische Nationalmuseum. Vi söker rätt på stadens son Albrecht Dürer och hans porträtt av modern Barbara, målat kring 1490. Albrecht Dürers födelsehus är museum, och där finns en samling kopior av hans verk.

Hitlers partidagar och propaganda

Nürnbergs rika historia som kejsarstad och dess medeltida stadskärna gjorde att nazisterna använde staden för sina rikspartidagar. Nürnberg var en lämplig kuliss till det enorma fält med kongresshall, marschfält och tribuner som byggdes upp på 1930-talet.

Vi tar spårvagn ut till det som nu kallas Dokumentationszentrum Reichparteitagsgelände. Där finns en bra utställning som ger bakgrunden till hur partidagarna växte fram och hur de fungerade som enorma propagandaföreställningar för nazisterna och Hitler.

Som nästan alltid i Tyskland presenteras utställningar och muséer förutom på tyska också på engelska och andra språk.

Intressant är hur nazisterna använde den senaste tekniken för sina syften. Tidiga tv-sändningar skedde direkt till ”tv-stugor” i större tyska städer, och där kunde åskådare samlas och se vad som hände i Nürnberg. Störst genomslag fick Leni Riefenstahls film Viljans triumf, produktionen av den filmen hade fått osedvanliga resurser.

Tribunen finns kvar på det stora Zeppelinarfältet där uppåt 200 000 människor kunde tåga in vid partidagarna.

Vi går ut på tribunen där Hitler stod och talade till massorna nedanför. Vi tänker båda att så enormt oöverskådligt är det ändå inte. Det är stort, men propagandafilmerna har skickligt överdrivit och förstärkt.

Det mesta av kringliggande område har återgått till att vara grön- och strövområde. På en del av området framför talartribunen har en trafikskola körövningarna. Växter och blommor tar över på åskådarläktarna. Hur mycket av byggnaderna från de nazistiska partidagarna som ska bevaras är frågan. Det finns skäl till att tyska språket har ett eget ord ”Vergangenheitsbewältigung” för hur man ska hantera det förgångna.

Staden har sin egen bratwurst

Mat hör oftast till resandets glädjeämnen. Här i Nürnberg ska man förstås prova deras egen bratwurst. Vi svenskar tänker kanske på kraftiga, tjocka korvar när vi hör Bratwurst. Men Nürnberger bratwurst är små delikata korvar med kryddig smak. På klassiska Rösleins vid rådhustorget får vi en tenntallrik med 6 korvar, och antingen surkål eller potatissallad. Stark senap och pepparrot är möjliga tillbehör, mörkt bröd och gärna öl.

Rolf och Ulrik

Dagstur – vart är vi på väg? Kolla ”På Spåret”-videon!

Vi ska på dagsutflykt på vår tågluff i Tyskland. Kolla vår ”På spåret-videon” och se hur snabbt du upptäcker vart vi ska.

Ett par försök till ledtrådar:

1. Här svingade kräftmånaden med stor kraft till sitt slott.

2. Guillou låter sina norrmän starta här, och med klädsel minus -s plus förkortning för Colorados flygplats är vi framme.

(förklaringar längst ned i inlägget)

Ja, det började med att vi skulle iväg kl 8 från stationen i Leipzig, Vi köpte smörgåsar och cappuccino på stationen för att ta med som frukost på tåget. På större tyska stationer finns goda möjligheter att proviantera.

Det moderna regionaltåget Saxonia rullade  in, och det var många som ville med ombord i morgonrusningen.

Regionaltåg utan förbokad platsbiljett

Biljetterna kollades och det var inga problem, konduktören var införstådd med hur Interrail fungerar. Vi åkte regionaltåg som tar en och en halv timme Leipzig-Dresden, med snabbtåget ICE går det halvtimmen snabbare på samma sträcka, men på regionaltåget behövde vi inte reservera och betala för sittplatser. Och vi blir mer flexibla att välja när vi åker tillbaka på kvällen.

Efter biljettkoll var det dags för frukostmackorna ombord.

Tågets wifi fungerade någorlunda medan vi åkte fram i det platta landskapet och folk steg av och på vid stationer med lite knepiga namn som Priestewitz, Oschatz o Weinböhla. Välordnade samhällen med kyrkan mitt i byn, vägar och järnvägsspår upprustade på senare år, men vi såg också en del öde hus och nedlagda fabriksbyggnader utmed järnvägsspåren.

Svensk arkitektur?

Från Dresden Hauptbahnhof tar vi en kort promenad på 15 minuter från centralstation in mot gamla stan. Vid Kulturpalast från 1969 kan inte Ulrik låta bli att ironiskt påstå att Sverige och DDR hade samma arkitekter under 1960- och 70-talen.

På Kulturpalast har en väggmålning i socialistisk stil bevarats. Är det inte gamle kommunistledaren Walter Ulbricht uppe i högra hörnet? Som tittar ut på kungaslott, tinnar och torn på andra sidan gatan!

Elbe-Florens

Dresden är känt som Florens vid Elbe, med konstmuséer, kungliga slottet Zwinger, Semperoperan och en rad kyrkor. Floden Elbe är en viktig handels-  och kulturväg genom Europa, från Prag med Moldau som rinner ut i Elbe, och sen rinner norrut till Hamburg och Nordsjön.

Vi tar oss till slottet Zwinger. Där avslutas nu ombyggnadsarbeten för den klassiska tavelsamlingen. Det är stängt fram till i november 2019, då det hela ska öppna i ny glans.

På plats för 1700-talets största fest 

Istället får vi vandra omkring i slottsparken och i ett stort tält inne på slottsgården får vi se en spektakulär vidfilm som återskapar August den starkes parad och bröllopsfestligheter för sin son år 1715. Xperience Zwinger kallas det, en imponerande filmproduktion som får det att kännas att man står där på plats vid 1700-talets ”största bröllopsfest”.

August den starke var Sachsens och Polens härskare i början av 1700-talet. Som förgylld ryttarstaty är August idag en kontrast mot DDR-tidens gråa hus.

Lite småregn får oss att söka oss inomhus i Italienska paviljongen utmed Elbe för en rejäl fika och tårtbit, Schwarzwälder Kirschtorte. Det är stora tårtbitar här!

Vi tittar snabbt på skyltfönstret till en butik som säljer Meissen-porslin, det värlsberömda porslinet som tillverkas i staden Meissen en bit nordväst om Dresden. En handmålad vas för 599 euro. Nej, på tok för dyrt och funkar nog inte i tågluffar-packning!

Den återuppståndna kyrkan

Naturligtvis besöker vi Frauenkirche, Vårfrukyrkan eller på franska Notre Dame. Förstörd vid bombningarna i andra världskrigets slutskede, en ruinhög under östtyska tiden och sen återuppförd och återinvigd 2005. Återuppbyggnaden skedde efter insamlingar där väldigt många engagerade sig. Många vill att den återuppståndna kyrkan ska ses som en maning till fred. Utanför kyrkan hänger orden från Matteus-evangeliet att ”Saliga är de som skapar frid”, på tyska och engelska.

Bombningarna av Dresden 1945

När vi går runt i den återuppbyggda gamla stan, när vi ser varuhus och shoppinggallerior på huvudgatan från järnvägsstationen, ja då är det svårt att föreställa sig att Dresden bombades till nästan total förstörelse i februari 1945.

På turistbyrån nära Frauenkirche löser vi biljett till vad som kallas en panometer-föreställning om bombningarna. I entrén ingår bussresa ca 15 minuter genom förorts- och villaområden till en gammal glasklocka.

Inne i glasklocka finns först en utställning och sen en enorm panoramabild, som återskapar förstörelsen av Dresden. Vi får gå upp i ett torn i mitten för att runt om oss se förödelse, ruiner, rök och bränder.

Hela ”Panometer Dresden 1945” är ett försök att ge en balanserad bild. I den inledande utställningen visas med konkreta exempel från Dresden hur nazisterna förföljde och använde våld mot oliktänkande, mot judar och andra som på något vis var emot mot den nazistiska politiken. Sen hur det nazistiska Tyskland startade andra världskriget, agerade med fruktansvärd hänsynslöshet och använde urskillningslös flygbombning mot polska och brittiska städer. Sedan i februari 1945 brittiskt och amerikanskt flyg som under en natt släppte bomber och brandbomber över Dresden. Det beräknas att 25 000 människor dödades.

Som avslutning kan man se en film med några som var med och byggde upp Dresden igen efter 1945.

Efter en stark utställning, som ger både fakta och känslor, så tar vi bussen tillbaka till centrum, och sen ett av regionaltågen tillbaka till Leipzig.

Rolf och Ulrik

Förklaringar till ledtrådar:

+Här svingade kräftmånaden med stor kraft sitt slott. Kräftmånaden  = augusti med stor kraft syftar August den starke, svingade sitt slott = namn på slottet Zwingern

+Guillou låter sina norrmän starta här, och med klädsel utan ett s- plus förkortning för Colorados flygplats är vi framme. I Jan Gulillous romanserie om 1900-talet får huvudpersonerna från Norge sin ingenjörsutbildning i Dresden i början av seklet, klädsel = dress utan ett -s = dres, plus förkortningen för flygplatsen i Denver, Colorado, USA  = DEN, alltså Dres-den

Mer Leipzig – handboll, hemliga polisen och gudstjänst

Vi fortsätter att upptäcka Leipzig, med utflykt högt upp i det blå. Vi är på handbollsmatch, deltar i söndagsgudstjänst och besöker östtyska Stasis högkvarter som nu är museum.

Dagen i Leipzig börjar med att vi åker upp i höghuset, som finns i närheten av hotellet vid Augustusplatz för att kolla på utsikten. Med 172 meter sägs det vara den högsta bygganden i ”mellersta Tyskland”, den uppfördes runt 1970.

Det kostar 4 euro per person att komma upp till utsiktsplattformen, och Ulrik skrattar och suckar åt att tyskarna så ofta ska ha olika former av polletter eller som här euromynt att betala med för att öppna spärren. Men det finns en växlingsautomat där vi får växla en sedel till lämpliga mynt, och vi kommer upp.

Väl uppe på utsiktsplattformen har vid utsikt över Leipzig och omgivningarna, det är platt och kallas ju platt-Tyskland. I söder ett brunkolskraftverk med rökmoln. I norr den stora järnvägsstationen med alla sina spår.

Svensk och tysk historia från ovan

Svensk och tysk historia är ju sammanlänkade. I Leipzigs södra utkant ser vi det stora monumentet från slaget 1813 vid Leipzig. Det var där Jean Baptiste Bernadotte som svensk kronprins under namnet Karl Johan var med och besegrade sina forna landsmän i Napoleons armé som ryckte tillbaks från Ryssland. Och någonstans tre mil i sydväst anar vi Lützen och slagfältet där Gustav II Adolf dog 1632.

Intill det höga City-Tower utmed Augustusplatsen ligger Leipzigs universitet. Rolf minns den långa byggnaden med en stor Karl Marx-relief. Där stod tidigare universitetskyrkan som trots motstånd och protester sprängdes 1968. Nu har dagens Leipzig efter mycket diskussioner låtit rivit DDR-tidens universitetsbyggnad och istället har det byggts aula och universitetskyrka i modern stil. Allt exempel på hur det i Tyskland ständigt uppstår debatt om vad som ska bevaras från gångna tider med nazism och kommunism, och vad som ska byggas nytt.

Med spårvagn till handboll

Vi tar så spårvagn några hållplatser till Sportforum och handbollsstadion, också här vill automaten ha mynt för biljetter. Men vi klarar det. Biljetterna till matchen i handbollsligan mellan Leipzig och Göppingen fick vi köpa på lokaltrafikens kontor mittemot järnvägsstationen. Att köpa på nätet funkade inte, eftersom webbsidan inte godtog svenska postnummer. Men det löste sig.

Det blir en intensiv och jämn match mellan grönklädda Leipzig och laget från Göppingen utanför Stuttgart.

Leipzig vinner till slut 26-25. Tyska Handball-bundesliga har flera svenska proffsspelare men inte i dessa lag. Men vi får se landslagsspelare bl.a. från Tyskland, Danmark och Island på plan. 3500 i publiken levde sig med intensivt, och efteråt går hemmaspelarna runt och hälsar på alla som vill göra high-five. Kul att uppleva stämningen, och på så vis förbereda oss inför handbolls-EM i Sverige i januari!

Gudstjänst i freds- och demokratikyrkan

På söndagsförmiddagen deltog Rolf i gudstjänsten i Nikolaikyrkan. Detta är den kyrka som för 30 år sen bjöd in till böner för fred varje måndag. Nikolaikyrkan blev en samlingsplats för oppositionella och medborgarrättskämpar, och efter fredsbönen följde under 1989 folksamlingar och stora demonstrationer på gatorna. Dessa måndagsdemonstrationer i Leipzig var en viktig del i det som kallas den fredliga revolutionen, som ledde till Berlinmurens öppnande och DDR:s sammanbrott.

Idag är kyrkan nyrenoverad och ljus, och fortfarande deltar kyrka och församling i samhällsdebatten. Varje måndag hålls fortfarande fredsböner. Gudstjänstens kollekt gick till stödinsatser bland arbetslösa, ett behov som ökat sas det. En banderoll utanför kyrkan manar till ett öppet och fredligt Sachsen i ett förenat Europa. Krav som är riktade mot högerradikala krafter som Alternativ för Tyskland, ett parti som gick fram i senaste delstatsvalet.

I hela Leipzig uppmärksammas nu 30-årsminnet av de dramatiska händelserna 1989. Det finns många skyltar och minnesmärken, och man kan gå med guidade turer runt centrum.

Rolf var i Leipzig 1 december för att för SVT skildra sångaren och diktaren Wolf Biermanns återkomst till DDR och hans första konsert efter den påtvingade exilen. Det var en kylig decemberdag med råkall dimma men ändå en mycket laddad stämning i staden. Några dagar senare ockuperade en medborgarkommitté högkvarteret för Stasi, den förhatliga hemliga säkerhetspolisen.

Stasi-högkvartet museum

Idag är Stasis högkvarter och häkte omvandlat till museum, och det är så klart något man bör besöka.

Muséet drivs av den medborgarkommitté med modiga människor som insåg att Stasi inte skulle få förstöra sina register och arkiv. Istället har det som fanns kvar överförts till en myndighet så att de som övervakades och förföljdes kan få reda på hur omfattande övervakningen var och vem som hade rapporterat och skvallrat om dem. Guider i muséet visar runt och förklarar föremål som visar hur övervakning och avlyssning praktiskt gick till, hur häktena såg ut osv.

Ett liknande museum finns också i närbelägna Erfurt, där man redan den 4 december 1989 ockuperade dsitriktets Stasi-högkvarteret och häkte. Där finns ett större museum och dokumentationscentrum om Stasi, även det är värt besök om man är i Erfurt.

Rolf och Ulrik