Underbara Clara

Tågluffa som barnfamilj – 15 tips på Interrail med familjen

EN GUIDE MED FRÅGOR, SVAR OCH TIPS TILL HUR DU TÅGLUFFAR MED BARNFAMILJEN!


1. Är det inte svårt att tågluffa?

Nej det är inte svårt. Det är enkelt. Enkelt att boka och enkelt att åka. Jag kan ärligt säga att jag aldrig varit med om en så strulbefriad resa. Ingenting krånglade och varenda tåg avgick i tid.

2. Hur göra man då? 
Ring för guds skull Europarunt.se’s support på 08 – 53 52 53 00.  Det gjorde jag och de kan verkligen ALLT och är otroligt hjälsamma med råd och dåd kring rutter, hur man ska tänka med platsbokningar osv. Bäst är om du själv tänkt ut en ungefärlig rutt för var du vill resa så kan de hjälpa till med resten. Det är förresten gratis att ringa dit! Kom ihåg att köpa ditt interrailpass här först. Kolla även detta avsnitt om platsbokningar på vår Youtubekanal.

3. Är det inte jobbigt att resa med barn?
Jo, om du åker för långt på för få dagar kan det säkert bli jobbigt. Du måste välja rätt avstånd och lägga upp en rimlig resrutt. Väldigt långa tågresor kan vara jobbigt för små barn samtidigt som de också kan komma in i en skön lunk på tåget. När vi åker tåg över natten brukar vi ha en egen kupé. Där kan barnen härja loss utan att vi stör några andra passagerare.

4. Ska man alltså välja nattåg?
Nattåg är såklart praktiskt när du ska åka långt – samtidigt som du inte vill missa de vackraste sträckorna. Dela upp resan så att du får vara vaken när du åker dem.

5. Hur långa uppehåll ska man göra?
Vi stannade inte kortare än två nätter i någon stad. Visst blir det lite dyrare – samtidigt känner i alla fall jag ett större lugn om man sover minst två nätter någonstans. Då hinner barnen bli lite ”hemma” och man kan känna ett lugn i att inte hela tiden vara på väg till nästa ställe.

6. Måste man ha en sådan där jättelik ryggsäck när man tågluffar?
Nej, vi reste med en vanlig stor resväska och en gammal briovagn där båda barnen fick plats om de ville åka. Inte det mest praktiska – men det gick. Ibland gick det att ställa bagaget i ett bagageutrymme – ibland fick vi ha det vid sätet eller stående mellan vagnarna och det var aldrig något problem. Men tänk på att packa lätt! (10 saker du måste ha med dig på en tågluff – Youtube)  Kläder går att tvätta upp i handfatet i lite schampo om det krisar. Och låt barnen ha varsin ryggsäck med sitt gosedjur, lek och spel i som de själva får hjälpa till att bära.

7. Är det bara backpackers som tågluffar?
Att tågluffa med Interrail förknippas oftast med backpackers och budgetliv. Själv har jag tidigare backpackat med tåg i Indien och visste att jag inte skulle orka med något riktigt lågbudgetprojekt den här gången. Inte efter utmattningen  – då måste allting vara uppstyrt. Idag är tågluff inte enbart något som ungdomar gör efter gymnasiet utan många tågluffar! Vi träffade både pensionärer och andra barnfamiljer under resan.

8. Hur uppstyrt var det då när ni reste? 
Vi bokade alla boenden för vår Interrailresa i förväg (Se avsnittet om boende på Youtubekanalen här) och hade redan innan vi åkte bestämt resrutten. Däremot hade vi inte bokat själva tågresorna. Vi visste vilken dag vi ville åka från vilket ställe –  men inte vilket klockslag. Allt för att kunna känna efter och hålla det lite öppet.

9. Hur navigerar man och väljer bland alla tåg när man väl är på resa? 
Ladda ner Interrail-appen. Den är guld och funkar även offline. Där kan du hitta alla avgångar mellan platserna du vill besöka. Och ser dessutom om du måste reservera plats eller kan hoppa på i farten.  På de flesta tåg reserverade vi inte plats, men eftersom vi inte åkte under högsäsong funkadade det bra, ska man åka under sommaren är det en fördel att platsboka. Men på Bernina railway som är en superpopulär sträcka bokade vi plats tre veckor i förväg ungefär.

10. Hur funkar det med maten på tågen?
Packa matsäck på alla tåg. Många har servering eller restaurangvagn men det är billigare att ha med eget. Lite uppskuren frukt, ett paket kex, någon ostbit, vattenflaskor och lite chips är bra för hungriga magar under kortare resor. En fickkniv är praktiskt för att kunna köpa en god korv eller lagrad ost och karva ifrån under resan.

11. Blev det inte stressigt? 
Nej vi försökte hålla ett lugnt tempo om dagarna. Visst – vi hann kanske inte se lika många monument och museum som om vi jäktat  – men barnen höll sig nöjda och glada.

12. Hur gör man tågluffen så bra som möjligt för barnen? 
Packa några roliga små spel, ett litet ritblock och pennor att roa er med på tåget. Vi spelade mycket UNO och Möjliga Familjen, men mest lekte jag och Bertil språklekar. Han håller ju på att lära sig läsa och långa tågresor var perfekta att öva under. En padda med film är inte heller dumt. Och en papperskarta är toppen! Mycket trevligare än att titta i telefonen och dessutom kan man rita upp rutten för barnen så att de hänger med i vart man är på väg. Förbered också barnen på vart ni ska någonstans. På väg till Verona pratade vi om Romeo och Julia och Shakespeare. På väg till Venedig pratade vi om gondolerna och om gator där folk kör båt istället för bilar. Och på väg till Rom pratade vi om romartiden, gladiatorer och slavar. Om Jesus och Petrus och Påven. Vi vuxna har ju så mycket förförståelse när vi reser och kan man levandegöra platsen för barnen blir det roligare för alla.

13. Något man inte får glömma?
Tänk på att ditt interrailkort är en värdehandling. Tappa inte bort det och ha det alltid redo och korrekt ifyllt när du kliver på tåget! Det går snabbt att få hem ditt interrailkort när du lagt sin beställning – men för säkerhets skull gör det i tid. Och ha med dig passet!

14. Fanns det något du skulle gjort annorlunda?
Ja, ett par saker: Lämnat barnvagnen hemma. Den var jobbig att kånka på. Samt att tagit tågen hela vägen. Det var vår ursprungliga plan men eftersom Jakob fick ett nytt jobb direkt efter resan fick vi planera om och ta flyg en bit för att hinna med. Det var det enda dåliga med hela resan. Att åka tåg är så mycket skönare och roligare än att flyga.

15. Ett bonustips?
Om barnen är borta från skolan  – ta bilder, dokumentera och skriv ner sånt barnen kan berätta för klassen när de kommer hem. Det adderar en extra dimension till resan.

Ett äventyr i Rom

En solig Venedimorgon tog hoppade vi på tåget till Rom. Jag slutar inte fascineras över att det verkligen är NOLL avstånd här nere. Allting ligger ett stenkast bort. Tre och en halv timme på världens bekvämaste tåg (där de kom ut med gratis fika och barnboxar med leksaker och kex till kidsen) bara flög förbi. På våra tågresor har vi sysselsatt oss med att spela spel, läsa sagor och göra språklekar med Bertil som håller på att knäcka läs- och skrivkoden. Vi har inte brytt oss om att hålla på med sånt förut och han har heller inte varit särskilt intresserad. Men jag kan säga att det var på resan mellan Venedig och Rom som poletten verkligen föll ner för honom.

Tyvärr vräkte regnet ner första eftermiddagen i Rom. Vi kraschade på vårt hotell som var en ganska charmlös historia – dock på perfekt avstånd ifrån tågstationen. På kvällen klarnade det i alla fall upp och vi begav oss ut på en promenad och hittade ett italienskt hak där vi åt en god middag.

På vägen hem därifrån strosade vi längs mörka gator och råkade gå rakt på Colosseum. Det här är det häftigaste med Rom. Man går runt i vad som ser ut som ett trevligt men ändå ganska vanligt kvarter typ Östermalm. Och så bakom ett hörn dyker det plötsligt upp en enorm katedral, en stor ruin eller något annat byggnadsverk man tidigare bara sett på bild. Det tusen år gamla samsas med det nya och det blir en sådan härlig mix. Efter att ha beundrat amfiteatern gick vi hem och la oss för kvällen. För nästa morgon skulle vi på äventyr.

Min trogna bloggläsare Lotta som jobbar i Vatikanstaten sedan många år erbjöd sig nämligen att ge oss en privat guidning av Vatikanens trädgård och Peterskyrkan. Smita förbi de timslånga köerna och komma in på baksidan – där turister vanligtvis inte har tillträde. Ett sånt erbjudande kan man ju inte tacka nej till.

Det kanske inte ser ut så av Folkes min på bilden – men barnen och Lotta klickade direkt! Hon var så varm och härlig och lite som ett uppslagsverk kring allt vi såg och upplevde. Det var en otroligt häftig upplevelse att guidad av Lotta få gå runt och se alltihop. Jag tänker än en gång på hur tacksam jag är för alla fantastiska människor och möten som min blogg har lett mig fram till.

Vi beskådade Peterskyrkan inifrån, här ligger Jesus lärjunge Petrus begraven. Trots att jag inte är katolik och inte heller förstår all symbolik i kyrkobyggnaden grep det här besöket verkligen tag i mig. Så vackert och mäktigt! Och att se människor från hela världen som kommer hit och katoliker som rörs till tårar av denna magiska plats var starkt.

Alla vackra målningar i Peterskyrkan är i själva verket gjort av mosaik. När man kommer riktigt nära kan man se konturerna på de små mosaikbitarna avteckna sig.

Och så här pampig är kyrkan bakifrån. Jag backade allt jag kunde ändå rymdes inte hela byggnaden på höjd i bilden. Det häftigaste av allt var att precis i närheten av oss passerade påven för han skulle hålla mässa tillsammans med präster från hela värden.

Lotta visade oss runt i Vatikanens trädgård.

Där den förra, nu pensionerad påven brukar ta sina promenader. Här är ett av alla vattenfall och fontäner som finns utplacerade. I den här ville barnen bada!

Vi utforskade också en fin grotta och hittade enorma pinjekottar som vi tog med hem.

Här spanar jag in utsikten över Rom!

När vi strosat en hel förmiddag tillsammans tog Lotta med oss på en härlig italiens bistro där vi åt grillade croissanter och fruktsallad. Det blev en perfekt förmiddag i Rom och en av resans höjdpunkter.

Sedan var Lotta tvungen att gå och jobba. Vi tog farväl och fortsatte strosa runt och beskådade Änglaborgen, Piazza Navona, Fontana Di Trevi och hela området kring Colosseum. Men av det tog jag inte en enda bild för jag var upptagen av att njuta av den sista dagen på tågluffen.  Bertil konstaterade att han tänker bli Påve när han blir stor och Folke pratade bara om Lotta och undrade när vi skulle leka med henne igen? Jag gick mest omkring och insöp denna underbara stad som jag absolut måste återkomma till.

Vilken fantastisk resa vi har haft! Och snart är vi hemma igen.

Åh, Venedig – Underbara Clara på Tågluff med Interrail

Efter dagarna i Verona tog vi tåget till Venedig. Det var en lördagsmorgon med absolut knökfulla vagnar där vi bokstavligt talat satt i knäet på varandra. I backspegel kanske en helg inte var bästa dagen att besöka staden, på grund av massor av italienska helgturister utöver alla internationella turister. Men vad gör väl det när man får vara i Venedig?

När vi klev ut från centralstationen var det som att kliva rakt in i en fantastisk filmkuliss. Varenda gata och varenda bro var som en vacker tavla.

Jag var sjukt nöjd för jag hade hittat ett fantastiskt Bed & Breakfast (La porta D’Oriente)  inhyst i ett femtonhundratalspalats.  Jag lyckades dessutom knipa rummet i äldre venetiansk stil. När vi klev in i den tysta svala trappuppgången, med marmorgolv och mörka träpaneler kändes det ännu lite mer som en film. Det var magi!

Vi hade två stora rum till vårt förfogande och en härlig solig balkong.

Här tävlade vi om att få ligga och dricka iste och ta igen oss efter att ha kånkat väskor och barnvagnar rakt igenom stan, över vad som kändes som minst femtio broar och trappor (rekommenderas inte – välj båtbussarna istället).

När vi svidat om gick vi ut på stan och åt en sen lunch på Al Vecio Canton som hon som drev B&B:et rekommenderat. Det var väldigt gott och inte alls dyrt. Älskar små personliga hotell och B&Bs där man kan få tips på smultronställen i staden. Venedig är ju annars en sinnessjukt dyr stad att befinna sig i. Så dyr att lokalbefolkningen inte längre kan bo kvar där. Turistinvasionen är enorm och stora kryssningsfartyg lägger till varje dag.  Jag tyckte att det var alldeles för mycket folk när vi var där – så jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att besöka Venedig under högsäsong. På plats hörde jag mycket prat om hur Venedig försöker begränsa turismen med stora fartyg, som stör djurlivet i vattnet och sliter på staden. Istället vill man ta emot turister som stannar några dagar längre och konsumerar det lokalbefolkningen erbjuder. Känns rimligt.

Vi hade blivit avrådda från att åka gondol för att det skulle vara en riktig turistfälla. En dyr sådan dessutom! Men jag kunde inte låta bli och jag tyckte det var värt pengarna. När eftermiddagen gick över i kväll hoppade vi ner i en gondol och kryssade runt bland tysta och folktomma kanaler.

Venedig visade sig från sin allra vackraste sida!

Har man bara råd skulle jag absolut rekommendera en åktur.

Barnen älskade det! Tagna av stundens allvar.

Efter båtturen strosade vi runt i stan i flera timmar och hamnade tillslut på Markusplatsen. Ljuset var magnifikt och stämningen god.  Samtidigt är det enormt med turister på alla ”kända” platser. Och med tanke på hur staden lider av klimatförändringar, vattenhöjningar och söndervittrande husgrunder känns det dubbelt att vara här. Venedig är fantastiskt och olik allting annat jag sett. Men det kniper i hjärtat när jag tänker på att den kanske inte kommer finnas kvar för alltid.

I Venedig är det ingen poäng att köra barnvagn så Folke fick gå överallt. Lite risky business med en treåring som när som helst kan tappa humöret. Men eftersom det inte finns några bilar är Venedig en barnvänlig stad. Ungarna kan rusa runt och upptäcka gränderna. Och viker man bara av från de mest trafikerade stråken blir det plötsligt tyst och lugnt. Det häftiga med Venedig är att en Venetian från 1600-talet skulle kunna gå runt där idag och hitta lika bra nu som då. Nästan ingenting har ju förändrats!

När orken tagit slut för dagen gick vi hem och badade badkar. Bertil ordnade myskväll och dukade under stort hemlighetsmakeri fram chips och popcorn och iste och gjorde överaskningsmys i vår dubbelsäng. Sedan spelade vi kort tills ögonen föll igen.

Nästa morgon bestämde vi oss för att sova ut. När vi vaknat vid niotiden avnjöt vi den sjukt mysiga frukosten som värdinnan dukat fram. Hembakta italienska kakor, salami, oliver och god cappuccino som hon serverade oss vid bordet.

Det fina med Italien är att barn är välkomna överallt. Det är aldrig någon som tycker att de är till besvär eller i vägen. Tvärtom vill alla gulla med barnen, stryka dem i håret och säga hur underbara de är. Därför känns det inte jobbigt att ta med dem ut på någonting.

Efter frukosten gav vi oss iväg på äventyr. Genom gränder, över torg och broar och till hamnen för att besöka ön Burano. Ännu ett fint tips jag fått av er bloggläsare (tusen tack!)

Ön Burano ligger ca 50 minuter från Venedig. Det går båtar ungefär en gång i halvtimmen och på färden ut får man njuta utsikten och solen. Jag hamnade bredvid ett äldre par från San Fransisco och vi pratade och hade trevligt hela resan. Jag sålde in Sverige till dem  och de gav förslag på lämpliga rutter för vår framtida bilsemester i Kalifornien (den ligger i och för sig långt fram i tiden).

När vid kom fram till Burano utbröt klang och jubel. På ön finns nämligen gräsmattor! Och mina bondpojkar rullade lyckligt runt och plockade blommor.  Det spelar liksom ingen roll var vi är någonstans. Finns det träd och gräsmattor är lyckan gjord.

(Jag ser förresten att flera av er undrat var barnens färgglada kläder och baskrar kommer ifrån. De är en present från en kompis till min syster som startat märket Blaou som gör fantastiska barnkläder. Den blå jackan är till exempel gjort av redesignade arbetskläder från industrin).

Burano är känd som regnbågsön för här är alla hus målade i knalliga och skiftande färger.

Så förblånat tjusigt!

Dessa fasader ser ut som  härlig sorbetglass!

Vi hade klätt oss i vårt färggladaste för att matcha!

Och som vi matchade. Efter fyra timmar på Burano åkte vi tillbaka till Venedig igen, vilade på rummet några timmar och drog sedan ut på stan för en sen middag på Osteria del Alberto (även det en rekommendation från värdinnan).  Även där var maten riktigt god och till humana priser. Men sedan skyndade vi oss hem, stupade i säng och ställde klockan på sju. För  morgonen därpå satte vi oss på tåget till Rom! Men mer om det i nästa blogginlägg.

Underbara Clara Tågluff Verona med Interrail


Så! Nu kommer andra delen av vår resa. Vi åkte vidare från Tirano och sedan mot Milano och därefter vidare mot Verona. Det tog 3-4 timmar och sent på kvällen kom vi fram till den lilla lägenheten vi hyrt centralt i Verona. Jag blev helt golvad av all den fina arkitekturen  – den antika stadskärnan med flera hundra år gamla hus. Vår lägenhet låg i precis ett sådant i slutet av en liten gränd!

Underbara Clara tågluffar med sina barn

Morgonen därpå unnade vi oss att sova ut och blev pigga och redo att ta oss an dagen!

Barnen gömde sig för Jakob som var sist klar som vanligt! Vi promenerade runt i stadskärnan men satte sedan kurs mot Palazzo Giardino Giusti. Dessa bondpojkar var missnöjd med alla hus och gator och krävde träd.

Tågluffande barn!

I parken som tillhörde palatset fann vi precis vad vi sökte. Labyrinter av buxbom, fontäner, utkiksplatser och orangerier. Vädret var helt perfekt – 20 grader och milt i luften. Eftersom det är lågsäsong fick vi parken helt för oss själva och gick runt där i flera timmar.

Denna bild sammanfattar min treåring så bra. Full i fan och alltid något på gång.

Jag bad om en bild och de ställde snällt upp. Fattar inte vart Bertil fått sina modebloggsposer ifrån?

I en av dammarna fanns karpar och guldfiskar och i en annan fanns sköldpaddor. Bertil blev sittande i en halvtimme och hade ögonkontakt med den högra sköldpaddan. Svår separationsångest när vi gick därifrån.

Jakob var hunk i vanlig ordning.

När vi kom upp på utkiksberget såg vi hela vackra Verona nedanför oss!

Jakob förevigade mig.

När vi blivit för trötta och varma tog vi en kaffe och gelato på ett litet café.

Sedan tog Jakob tåget med sitt Interrail-pass till Gardasjön för att träffa en affärskontakt. Så då gick jag broarna runt med barnen.

Och avslutade med ett besök på Arena di Verona. En maffig amfiteater där man kan lyssna på konserter (tack för alla tips ni lämnat om detta). När vi var där höll de precis på att bygga iordning scenen och verkade tyvärr inte ha kommit igång med spelschemat för säsongen.

Efter två underbara nätter i Verona hoppade vi på tåget igen och åkte till Venedig. Mer om det i nästa blogginlägg!

Vill du veta vad det kostar att tågluffa med barn?