Europarunt.se

Rolf & Ulrik tågluffar till Tyskland

Rolf & Ulrik

Rolf Fredriksson har varit Europa- och Tysklandskorrespondent för SVT, tågluffade på 1970-talet och har rest mycket i Tyskland. Ulrik Andersson har arbetat på Ericsson runtom i världen, även i Tyskland. Ulrik var också tågluffare på 1970-talet och har ofta besökt Tyskland, gärna för att se på fotboll.


En dagsresa tillbaka norröver

Efter två veckor som tågluffare i Tyskland är det dags för oss att vända norröver tillbaka mot Stockholm. En nära 12 timmar lång tågresa väntar från norra Tyskland.

Från stationen i Kiel är första tåget ett regionaltåg med avgång klockan 11 till Rendsburg. Som vanligt behövs ingen särskild platsbiljett på regionaltågen.

Tåget kör upp på en lång järnvägsbro för att korsa Kiel-kanalen, den första av flera större broar på resan.

Sen i Rendsburg är det dags att byta och kliva på Intercity-tåg mot Danmark.

Fullsatt tåg norröver

Tåget som kommer från Hamburg är fullsatt, och folk sitter i korridorerna och väskor står i gångarna. Tur att vi har platsbokning och bättre med utrymme i 1:a klass.

Medan vi som seniorer njuter av våra reserverade platser ser vi några trötta svenska killar, som ligger i gången mellan två vagnar. De berättar sen att de har tågluffat i tre veckor och som längst varit till Split i Kroatien. De har inga sittplatser, och det påminner om vårt eget tågluffande för rätt så länge sen.

Snabb pölse

Danska poliser kommer ombord och gör en snabb passkontroll sen vi passerat tysk-danska gränsen.

Vi är några minuter försenade till järnvägsknuten Fredericia, och det blir stressigt för andra som ska hinna med olika anslutningar. Vi har en marginal på en knapp timme till nästa byte och kan ta det lite lugnare, och det kan ju vara en fördel att ha lite luft och extra tid mellan bytena när man bokar platsbiljetter. Nu har inte stationen i Fredericia mycket att erbjuda, men i en livsmedelshall i närheten kan vi köpa kaffe och Rolf prövar pölsehorn. Varmkorv i ett varmt bröd!

Smörrebröd i Köpenhamn

I Köpenhamn har vi också en knapp timme mellan tågen. Vi hinner över till Tivoli-hallarna mittemot centralstationen. Där finns smörrebröd. Ulrik får sina räkor medan Rolf tar fiskfilé på rågbröd.

Vidare med SJ från Köpenhamn

I Köpenhamn ankommer och avgår SJ:s tåg från plattform 26, en plattform som ligger rätt långt bort. Så det gäller att man inte är ute i sista minuten. Promenaden till SJ:s plattform tar 15 minuter säger skylten i centralhallen, och det blir upp och ned för trappor eller hiss innan vi kommer fram till SJ-tåget.

Resan upp till Stockholm tar fem timmar, längsta sträckan är genom Sverige. Vi är trötta, men glada, efter två intensiva veckor och slöar på tåget innan vi rullar in på Stockholms Central strax före midnatt.

Vi har ju tidigare här i resebloggen haft stilstudier på Ulrik som tågluffare på 1970-talet och idag. Vi avslutar med bilder på Rolf vid hemkomsten från tågluffande 1973 och idag. Framför samma byrå, inte lika långhårig, men med böcker och andra minnen från spännande resa med tåg i Tyskland.

1973 och 2019

Rolf och Ulrik