Interrail, Bernina Express med barn
Åh, äntligen har jag fått ett internet värt namnet! Här kommer en laddning bilder från tågsträckan Zurich till Verona som vi åkte på våra Interrailkort. Bernina Express var den bästa biten – en sträcka upptagen på Unescos världsarv som sträcker sig mellan Chur och Tirano. Vackrare vyer har jag väl aldrig sett!
Tåget man åker med är bekvämt och modernt, med en fikavagn som rullas runt och panoramafönster som gör att man kan se toppen av bergen.
På Bernina Express är det flott värre med en servitör som kommer runt med korv, ost och nötkakor från regionen. Betala får man göra såklart (och ganska dyrt är det) men kort är inget problem så kontanter behöver man inte tänka på. Dock rekommenderar jag att man tar med lite egen matsäck för resan. Leden går längs slingrande bergssluttningar och över flera tusen meter höga berg. Tvära stup och skarpa svängar – ingenting för den höjdrädda med andra ord.
Ungefär halvvägs stannar tåget i 20 minuter så man ska kunna gå ut (Bertil posade loss totalt!) Alla andra turister kastade snöboll, men vi är måttligt imponerade just av snö så den biten hoppade vi över. Däremot var det mycket annat som fångade deras intresse. Ett superhögt berg eller så. Jag minns inte riktigt.
Hittills har resan gått så himla smidigt. Det är ju verkligen inga avstånd här nere och på en enda dag åkte vi från Zurich till Verona. Fyra olika tåg. Sju på morgonen till sju på kvällen från dörr till dörr. Varenda avgång gick exakt på sekunden rätt!
Jag var lite rädd att vår treåring skulle bli åksjuk eftersom han ofta kräks när vi åker bil. Men med tåg har det verkligen inte varit några problem alls. Jag packade ner lite olika spel, paddan och ritsaker och med det har de kunnat roa sig väldigt bra. Men långa stunder har de mest varit nöjda med att titta ut. Eftersom det är lågsäsong och ganska tomt på tågen har de också kunnat leka och röra på sig rätt mycket i vagnen utan att störa någon.
Det fina med tåg är att man börjar prata med sina medpassagerare på ett annat sätt. En gullig engelsk farbror satt snett mitt emot oss och kollade på oss hela resan. Jag blev lite nervös och tänkte att han kanske störde sig på våra barn eller något. Men mot slutet av resan kom han fram och sa att han och hans fru suttit och tittat på oss hela resan eftersom vår familj påminde om dem som unga, då de ofta tågluffade med sina barn. Och istället för att ha någonting syrligt att säga tyckte han att vi hade så ljuvliga ungar. Jamen då blir man ju glad i mammahjärtat!
Jag kan tänka mig att den här sträckan är ännu vackrare att åka i början av maj. Då finns det fortfarande snö kvar på topparna men träden har hunnit slå ut så grönskan är som finast. Sträckan med Bernina Express är bra att boka i förväg eftersom den är väldigt populär och antalet avgångar begränsat. Men övriga sträckor har vi hoppat på i farten utan att reservera plats först och det har inte varit några som helst problem. Med ett interrailkort har man stor frihet!
Jag lovar en utförlig tågluffsguide med massor av tågluffartips för er som ska resa med barn när jag kommer hem!
