Min nya favoritstad?
Klockan ringde innan jag ens hunnit lägga huvet på kudden. Så kändes det iaf. Men jag vaknade ändå med ett pirr. Äntligen skulle jag få se Venedig. Staden som känns som den bara existerar på film. Kunde det verkligen vara sådär drömskt i verkligheten som det är på alla bilder?
Från det att vi kom ut ur tågstationen och möttes av den fuktiga varma luften och doften av saltvatten var jag redan träffad.
Jag fylldes av känslor som kan jämföras med de ett barn har när de vaknar på julafton. Jag nästan småsprang ut ur stationen och gjorde en sån där übertöntig lyckosnurr av ren eufori. Vattnet, gondolerna, episka byggnader och små uteserveringar med rutiga dukar. Allt fanns där. Det såg ut precis som bilderna. Nä. Det va fan ännu bättre i verkligheten.
Eftersom vi fick stanna en extra natt i Lyon hade vi “förlorat” några timmar som vi behövde ta igen. Så vi skyndade till hotellet Antique Figure (som råkade ligga preciiiis på andra sidan kanalen från tågstationen) för att dumpa väskorna och ge oss ut och uppleva denna overkligt romantiska stad.
Julaftonskänslan försvann inte. Den blev bara starkare ju närmre det berömda torget Piazza San Marco vi kom. Vart man än tittade kändes det som ett vykort.
Det blev nästan en sport att hitta de konstigaste vägarna i den labyrint-liknande stadskärnan. Jag vet inte varför det inte slagit mig tidigare, men det kändes verkligen speciellt att det inte fanns några bilar eller andra fordon. Inte någonstans.
Alla promenerade. Och det var väldigt lätt att hitta då det var skyltat mot San Marco överallt. Staden hade ett väldigt skönt flow! Såklart en hel del turister som stannade upp med sina kameror. Men man kände även äktheten och såg många lokalinvånare som satt å tog en Bellini i solen, satt å läste sådär drömmigt på en parkbänk utanför kyrkan.
Små barn som spelade boll eller matade duvor.
Jag var kär.
När vi väl kommit fram till torget började vi bli hungriga och tog sikte på restaurangen Osteria Ae Spezie som Oscar Zia tipsat om. Wow. Servicen var grym och tryffelpastan var den godaste jag någonsin ätit!
Tack Oscar.